Betygsättning

I grundskolan börjar man inte sätta betyg på elever förrän årskurs 6 och fortsätter därefter upp till årskurs 9 då man får ett slutbetyg för hela utbildningen. Betygsskalan har varierat under åren men den moderna skalan bygger på bokstäverna A-F. Bokstaven A motsvarar det högsta betyget eleven kan få – vilket tidigare varit MVG- och bokstaven F motsvarar det lägsta betyget eleven kan få, vilket tidigare varit IG = underkänt.

Lärare utgår ifrån kunskapsprov vid betygsättning och eleverna har även rätt att få fullständig information om vad det är som behöver uppfyllas. Betygsättningen görs med hjälp av såväl skriftliga som muntliga uppgifter och görs i olika former. Prov och uppsatser samt diskussionsuppgifter är vanliga former av uppgifter som ges på grundskolan. För varje uppgift får eleven ett betyg varav alla betyg under terminens gång sedan blir ett slutbetyg som enligt Skolverket kallas terminsbetyg.

Nationella prov är utfärdade av Skolverket och används som underlag för att stödja betygsättningen. Dessa prov är endast för årskurserna 3,6 och 9 inom grundskolan. Ämnena som de nationella proven innehåller varierar för årskurserna. Matematik och svenska är de enda ämnena som sätts på prov i årskurs 3, därefter tillkommer prov för engelska i årskurs 6. Årskurs 9 har prov inom föregående nämnda ämnen samt även inom ett SO- eller NO-ämne.