Universitet VS Högskola

Universitet och högskola är båda eftergymnasiala utbildningar och utövar liknande undervisning. Det som skiljer dem åt är att universitet har ett generellt tillstånd för att kunna utfärda forskarexamina vilket är på en forskarutbildningsnivå. En högskola har möjlighet att ansöka om tillstånd för att kunna utfärda forskarexamina fast endast inom vissa begränsade områden. För att få detta tillstånd så görs en prövning som Regeringen styr i samarbete med Universitetskanslersämbetet och Universitets- och Högskolerådet. Det finns dock ett par exempel på skolor som har universitetsstatus men inte använder ordet “Universitet” i sitt namn, vilket exempelvis är Karolinska Institutet och Chalmers tekniska högskola.

Både universitet och högskolor är generellt sätt statligt styrda, trots att det finns en del högskolor som drivs av andra utanför staten (t.ex. föreningar). Precis som med grundskolan och gymnasieskolan så finns det lagar för högskolor och universitet som styr skolan, främst högskolelagen och högskoleförordningen. Undantag för dessa lagar gäller privatägda högskolor.

Något som skiljer sig åt en hel del är utformningen av utbildningarna på högskolor och universitet. Utbildningen kan ha samma namn men kan ha en del olikheter i innehållet. När det gäller betyg och poäng så räknar både högskola och universitet utefter högskolepoäng , där 60 högskolepoäng motsvarar ett helt års heltidsstudier och 30 högskolepoäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier.

I varje län i landet finns det en högskola och/eller ett universitet. Kurser och program är det som utbildningarna består av och det finns ett brett utbud av dem. Man kan välja att studera på grundnivå vilket är 3 år, för att därefter övergå till avancerad nivå (4 år) och steget efter detta kallas forskarnivå vilket kan vara allt från 2 till 5 år till.